och jag är glad :)
Men den dagen kunde slutat illa, jag o E pappa och Emil var till sjukhuset på barn för besök
och att lära oss nya apparaten, sen tog vi vagnen och gick mot Opel, vid hillängen skulle vi gå över mot
Opel och stod och vänta vid övergångsstället, alla bilar susa förbi som vanligt, men sen var det en bil som stanna ganska tvärt, bilen bakom uppfatta inte riktigt det så han körde rakt in i den bilen som stannat, och sen kom det en tredje bil och dunka in i den i mitten :O Vi stog där som två fån, emil sov i vagnen och vakna inte, hur det nu var möjligt pga den smällen. Vi hade inte ens hunnit gått ut i vägen.. TACK O LOV!! de gick så fort. Kom fråm en snäll farbror som fråga oss hur det gick,han sa tur ni inte hade hunnit gått ut, det var då jag börja tänka efter, vad kunde ha hänt??
Jag har aldrig vart med om nå liknande och absolut aldrig trott att jag skulle få uppelva det mitt framför mina ögon när jag står framför :O Usch och fy!!
Nu är de snart dags att sova, är sååå trött...
Puss o Kram